onsdag 9 februari 2011

Hur gick det?

Vi var ju och tränade Agility i söndags em. Det var ett träningstillfälle via Hundens Hus i Gbg som vi hade anmält till.
Jag har inte gått på några av deras kurser innan pgr av avståndet. Har ingen lust att resa 4 mil för att  gå på kurs när jag kan göra det inom 1,5 mils avstånd.

Men när detta tillfälle dök upp så kunde jag inte motstå :) Att det dessutom skedde inomhus i en manege och bara 3 km hemifrån, där jag dessutom har tränat själv lite med ägarnas tillstånd var ju inte helt fel.

Nåja, vi var sju ekipage som dök upp alla med skiftande bakgrund och utbildning. Det var alltifrån de två unga flickor som nästan var tävlingsklara med sina hundar till mig och en annan lite äldre kvinna som bara hade gått grundkurser.

Elin som höll i allt var duktig och försökte hjälpa oss alla med lite tips och ideér. Jag skulle träna på framförbyten framför allt och få upp speeden på henne.

Men jädrar vad svårt det var att hinna med och vrida kroppen och visa med rätt hand och placera sig rätt!!!! Försökte tänka mig en hoppbana för häst men lite hjälpte det. Och så ska man heja på sin hund dessutom!!!

Perla var lite tveksam ibörjan men efter en stund kom hon igång. Tunneln fick vi träna på ett litet tag men gungan var inga problem, pang på bara :) Hinderna hoppade hon fint men hon blev så trött efter ett tag. Nu hoppas jag att det blir fler tillfällen, hade varit kul tycker jag.
Framför allt märkte jag att Perla håller sig i närheten och lyssnar utan att springa iväg från mig då hundarna är lösa när de hoppar, underbart :D

Kameran var med men det blev inga bra bilder då ingen fotade oss och bara ha en bild på Perla i manegen var inte så rolig,tyvärr!
Får kanske ha med mig en egen pressfotograf nästa gång ;)

Tjingeling!

Ps. Eva som har http://fyrfotingar.blogspot.com/ har undrat hur Perlas svans tipp blev. Jo den läkte efter många om och men. Tror inte att hon kommer att få någon päls längst ut på tippen men det kommer inte att synas när pälsen har vuxit ut helt. Får väl inte klippa så nära att det syns. Det som blev en bonus i hela den här historien är att numera har hon en perfekt lång svans som når precis ner till hasspetsen. Proportionerna blev helt annorlunda :)
Så det var tur att hon hade en lååång svans innan annars hade det sett konstigt ut idag.
Och hon bär sin svans numera med glädje och har blivit en mer "merry" cocker i svansen :) Ds.

4 kommentarer:

Eva sa...

Inget ont som inte... Ja, du vet. Om svansens alltså. (Snällt du skriver "undrat" för jag tycker nästan jag tjatat...:))
Jag suktar och inser att mina leder aldrig skulle klara av agility:( Men vi har en tjej i närheten som bara älskar A så vi fr väl se med tiden

Katarina sa...

Agility är kul, men svårt tycker jag. Det krävs en hel del träning. Jag fattade aldrig riktigt det där med bakom- och framför byte... Men Nanna tyckte det var superkul!

Freja Phaléne sa...

Vad bra att ni hade kul!!! Hoppas det kommer fler så ni kan ha mer skoj ju!!! Phalénekramar!!!

Elons matte sa...

Brukar vara svårt att få bra bilder i farten, när hunden springer : (
Elon har lite svårt för hindret, där det börjar som en tunnel, men sedan ligger plasten eller resten av tunneln platt på backen, vet du vad jag menar ? Den är otäck.
/Elons matte