Funderingar

Långt mellan gångerna det måste jag nog tillstå att det har blivit det sista.
Kollar naturligtvis in hos er för att se hur ni har det men bilder och textmässigt är det skralt med här hos mig.

Livet går sin gilla gång med arbete och fritid som inte alls är så mycket som jag skull önska att det var. Man ska kanske inte gnälla när man har ett arbete att gå till varje dag då det finns så många som inte har något. Men..... ja just det, men...jag skulle önska att jag hade kunnat arbeta lite mindre eller framför allt kortare dagar både för min egna skull och för vovvarnas.

Tänker ibland på alla våra föräldrar som har sina barn på förskolan. Eller framför allt på barnen som har så ofantligt långa arbetsdagar utan rast. Vilken arbetsgivare skulle få lov att ha anställda som aldrig får ha rast och har en sammmanlagd arbetstid på ca 50.-55 timmar i veckan.
Ser man på våra hur barn på förskolorna idag så är detta en realitet.
Visst så är det inte fullt tryck hela dagen och det finns stunder då man kan få ett knä att krypa upp i. Men det är alltid fler barn som konkurrerar om uppmärksamheten och man har ju tyvärr inte mer än två händer armar och knän även om man skulle önska att man var en bläckfisk ibland.
Som förskolepersonal så känner man sig så maktlös när man ser små barn 1-3 år som är hos oss varje dag ca 9-10 timmar ibland längre. Vi undrar hur vårt samhälle ska bli med dessa barn som får växa upp i en så konkurrensutsatt värld. Där det är viktigare att vara smal och fiit och gå på gym och ha egentid än att vara med sina barn den korta tid i livet då de är små. Den går ju så fort och kommer aldrig mer tillbaka.

Vi funderar på hur våra föräldrar ska hinna vara med sina barn när de börjar i skolan och har långa dagar på fritids sedan hem och göra läxor äta middag och så kommer det ev aktiviteter på det.
För många av våra föräldrar har så slimmade arbetsplatser så är de hemma och vabbar så måste de vobba för att inte de ska drunkna i jobb när de kommer tillbaka och få ännu längre dagar.
Hos oss har vi en familj som ska åka på semester och mamman har fått sådan ångest över att hon ska vara ledig i 2 veckor för allt arbete som väntar på henne när hon kommer tillbaka!

Jag undrar vad det är som är fel i vårt samhälle där vi jobbar mer än någonsin och alla känner sig så stressade.
Skulle önska att alla kunde få lite tid att bara vara utan en massa måsten utan bara vara här och nu.
Den dagen kommer jag att snart ta mig då jag nu känner att en rejäl förkylning är på ingång då jag har blivit smittad av några av våra alldeles för förkylda barn är hos oss istället för att vara hemma och ta det lugnt med sin förälder. Men så länge barnen inte har feber så är de hos oss vara sig dom orkar det eller ej!

 Nova är nu 5 månader och tiden går så fort och den kommer aldrig igen <3 p="p">

Med detta sura inlägg med mina funderingar så vill jag önska er en skön söndagskväll.

// Dolores