Snösmältning.

Äntligen har det börjat att smälta. Våren gör små men enträgna försök att bryta vinterns grepp.
Här hemma har äntligen min söderliggande rabatt på framsidan tittat fram under all snö. Och vad fick jag se? Mina snödroppar har börjat att blomma. Krokusens blad tittar också lite förskräckt fram.
Gräsmattan börjar att synas med sitt brun/gröna gräs. Dessutom så syns även alla hundlortar som vovvarna har gödslat den med under hela vintern. Får ta en deg och gå ut och rensa så gott det går här framöver.

Våren märks också genom att ljuset och solen äntligen har återvänt. Skönt!!!
Det innebär att mina em och kvällar blir längre och att det inte är så mörkt när jag ska till stallet. Paddocken har börjat att tina upp fast det är enormt mycket snö kvar. Men där snön var bortplogad så har det snön försvunnit helt och vi har fin svikt i gruset :) Däremot är hagen en katastrof med lera och gödsel som tinat och blivit en sörja. Så nu får Camcé gå i rasthagen tills det har tinat och torkat upp.

På väg hem från stallet idag så var en av åkrarna full av svanar och kanadagäss. De har haft en tuff vinter i år.

Fortfarande är jag rejält tät i näsan och förskylningen vill inte släppa sitt tag om mig ännu, dessutom så har maken också blivit smittad av samma förskylningsvirus. Så nu är vi två som snorar och har ögon som rinner av förskylningen.
Om Perla är förskyld är svårt att säga men hon snörvlar och snarkar som bara den. Hundar kanske också blir täta i näsan när de är dräktiga?